Om Lovö Norra Vägsamfällighet
Vägarna som avses är enl Trafikverkets (TRV) förteckning för bidrag:
Rörby-Hogsta 470 m
Hogsta-Lambarudd 2750 m
Ängsholmsvägen 610 m
Enstavägen 950 m
Norrbyvägen 2180 m
Dyviksvägen 1000 m
Totalt 7960 m
Vägarna är således andelsägarnas, inkl SFV, privata och har statsbidrag.
Statsbidrag utgår idag enligt 70 %, enligt Trafikverkets sätt att räkna, vilket är en hög procentsats jämför med andra vägar på grund av rekreationsintresset och utgör ca 40 % av den årliga driftskostnaden.
Vägbredden enligt TRVs Inventering:
Hogstavägen 5 m
Lambaruddsvägen 4 m
Övriga vägar 3,5 m
Vägarna är gamla och finns redovisade på gamla kartor. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsens kulturenhet anser vägarna på Lovö skyddsvärda. Det som skall skyddas är enligt uppgift: Vägsträckning, intryck, vägtyp, och vägbredd. De är inte positiva till förändringar av ytskiktet på vägarna.
Vägarna är gamla och ligger i den gamla sträckningen, tex finns Lambaruddsvägen i sin sträckning på en karta från 1851. Dyviksvägen är också gammal, men hade delvis annan sträckning från 1600-talet fram till 1800-talet.
På gamla foton från 1930-talet ser man vägen bestående av två hjulspår. Sedan har vägen bättrats på med stenar och grus där det är som sämst. Detta innebär, att vägen inte har någon uppbyggd vägkropp av sten och grus som moderna vägar. Vägkroppen har egentligen bildats när man dikat på sidorna och det fyllts på med pinnmo och körbanan har bildats när man fört på grus. Under körbanan på vägen, 10-20 cm, finns bara befintligt jordmaterial, på många ställen leror och siltmaterial. Lerorna finns främst där vägen går över fälten, som på flera håll passerar djupa sprickdalar. Vägens bärighet är dålig när det är vatten i vägkroppen eller underlaget. För några korta sträckor har förstärkningsarbeten med fiberduk och fyllnadsmaterial utförts, men detta är dyrt.
Samfällighetsföreningen ansvarar för driften av vägen, beslutar om avgift och betalar för underhållet. När det gäller nyinvesteringar gäller bestämmelserna för samfälligheter i fastighetsbildningslagen.
Norra Lovö Vägsamfällighet har egna stadgar och följer bestämmelser i
Lagen om Förvaltning av Samfälligheter (Fastighetsbildningslagen)
Anläggningslagen (Fastighetsbildningslagen)
Lagen om Enskilda väger upphävdes 1996.
TRV (Vägverket) har givit ut anvisningarna: ” Drift och underhåll av enskilda vägar”
Sveriges vägar (enl TRV) är minst ca 50 000 mil
Statliga vägnätet är nästan 10 000 mil, (varav 20% grusvägar)
Kommunala vägar 4 700 mil, det mesta belagda vägar
Enskilda vägar med statsbidrag 7 600 mil, mest grus, ökad mängd belagd,
Enskilda vägar utan statbidrag minst 7 000 mil mest grus
Enskilda vägar utan statsbidrag minst 15 000 mil Skogsbilvägar, grusvägar
Enligt andra källor finns det ytterligare många mil enskilda grusvägar.
När det gäller att förstatliga en enskild väg, bestämmer TRV efter hörande av Länsstyrelsen, i sista hand regeringen. Staten strävar efter att minska sin andel av vägnätet.
Kostnaden för att belägga delar av Samfällighetens vägar har diskuterats och undersökts.
Tidigare har anbud kommit in för beläggning av delar av Lambaruddsvägen. Beläggningar av Y1G, IM eller asfalt är alla bitumenprodukter och priserna varierar och påverkas i stor utsträckning av oljepriset. Det slutliga priset vet man först vid verklig anbudsöppning.
Beläggningen mellan Hogsta och Rörby är idag slut och behöver snarast åtgärdas. Styrelsen har sedan ett par år tagit in anbud på olika alternativ, och ansökt om bidrag från TRV, utan att ha fått gehör. Priset för asfaltbeläggning ligger på runt 300 tkr och Y1G beläggning hälften.
Det har sedan länge, i styrelsen och föreningen, diskuterats hur man bäst gör en förbättring och förstärkning av vägarna. En fråga är om dessa bör beläggas, för bättre komfort och lägre underhåll på sikt. Det har även diskuterats om hur vägen eventuellt bör förstärkas för att en ev beläggning skall hålla. En beläggning av Y1g eller IM behöver normalt upprepas inom 5-10 år. Ibland behövs 2-4 omgångar ny beläggning, kanske vart 5- 10:e år, för att den skall hålla mer stabilt. Om underlaget är dåligt krävs fler och tätare omläggning. IM är dyrare men ytan är flexiblare för rörelser i vägkroppen. Dikning och omläggning av trummor försvåras av beläggning, men dikena består längre vid belagd väg.
Kostnader för en förstärkning av nuvarande väg inför beläggning, med dikningar, trumbyten, bedöms till 200-250 kr/ löpmeter väg.
Beläggning med Y1G beräknas till 70-120 kr/löpmeter väg, 3,5 meters bredd
Beläggning med IM beräknas till 150-300 kr/löpmeter väg, 3,5 meters bredd
Asfaltering beräknas till 600-1000 kr/löpmeter väg, 3,5 meters bredd
Samfällighetens omsättning (2011) är 260 tkr, varav sommarväghållning 85 tkr, vinterväghållning 105 tkr, vägunderhåll 70 tkr. Statsbidrag är 105 tkr, andelsavgifter är 155 tkr.
Det är stor risk att reservatsbildningen gör det svårt för Samfälligheten att få statsbidrag till beläggning och att Samfälligheten och andelsägarna får bekosta denna ur egen ficka.
Angående Reservatsbildningen
Vi har från styrelsen (Jan B o Leif A) träffat representanter från Länsstyrelsen för att delta i utvecklingen och höra deras intentioner med vägarna. Det som framkommit är att vägarna är skyddsvärda. Vägarna kommer att omfattas av reservatsföreskrifter. Länsstyrelsen medverkar sannolikt inte i någon beläggning utan vill så långt det är möjligt bevara de nuvarande vägarnas karaktär. Eftersom underhållet av grusvägarna i så fall blir betydligt högre än vid en beläggning, så har Samfälligheten ansökt om förhöjt bidrag, vilket hittills inte beaktats.
Angående Förbifarten
Några möten och ett antal kontakter har förevarit mellan representanter för Samfällighetens styrelse och representanter för projektet. Projekt Förbifarten företräds av Anna Norell, mark-o avtalsförhandlare, men även delprojektledningen Roland Ekenberg, arbetsledare, och projektör Stefan Aronsson. Anna uppger att TRV och projektet inte får förändra lokalvägarna på Lovö.
Efter utställning har TRV beslutat föreslå att arbetstunnelns mynning flyttas från slamängen vid Sofiero till skogen mellan Koviken och Ängsholmen, nära de planerade ventilationstornen. Byggvägen är markerad i planen, på Lambaruddsvägen från Rörby till Koviksvägen, och går via Koviksvägen och därefter ridstigen fram till etableringsområdet vid arbetstunneln. Anna uppger att intentionen är att ej trafikera Lambaruddsvägen med tung byggtrafik utan transporterna kommer att gå på egen byggväg från och till hamnen som byggs norr om Ängsholmen. Detta motsägs dock delvis av produktionsfolket, som antyder att det nog inte kan undvikas att det kommer att gå en del tung trafik på Lambaruddsvägen och att man därför skulle projektera för att förstärka vägen under 2012. Förstärkningen som vi har talat om avser sannolikt en förstärkning av vägkroppen genom byte av massor i vägkroppen. Man verkar hos produktionsfolket mera uppskatta en beläggning. TRV har också varit på plats och gjort vissa mätningar.
För drifttiden av tunneln kommer Lambaruddsvägen att trafikeras som Serviceväg till ventilationstornen.
I samband med borrningarna i berg som gjordes 2011 för att undersöka berget under Mälaren, byggdes en väg från ridstigen vid Solbrink till hamnen. Transporterna tryckte sönder Samfällighetens väg främst mellan Hogsta och Sofiero. Samfälligheten har genom entreprenör återställt vägen och har fått ersättning med 90 000 kr, från TRV för skadan. I samband med dikningsarbetena bekostade samfälligheten en ny mötesplats för att spara dikena på sträckan.
Samfälligheten har vid förhandlingarna begärt att få ett avtal om TRVs användande av vägen, men TRV vill avvakta med det tills igångsättandet beslutats. I ett sådant avtal måste också med hjälp av bl.a. väglagen klargöras vilka rättigheter och skyldigheter som åligger TRV resp. Samfälligheten. Dessutom faktorer som vad TRV skall göra med vägen, villkor för nyttjande, vem som förstärker, hur man gör med underhåll under byggtiden och framtida underhåll.
Leif Axelsson